livetsomfisk

saknaden är svår...
jag har just lämnat mina grabbar för att åka till skolan och saknaden är svår..
det gör ont.. jag har pratat med sambon ett par gånger och lillen var första gången glad
och andra gången ledsen.. men nu har jag fått sms att det nu är bra...



jag sitter på botniabanan.. tåget som ska ta mig till Övik, det är premiärtur för mig...
synd bara att det är såå ledsamt.... jag längtar inte ens till skolan.. det är ju ny klass,
nytt och ovant! men det kommer gå bra.. för oss alla tre!

Oskar kommer säkert att vara krånglig.. kanske ett par dagar.. då han är ovan att vara utan mamma,
vi har slarvat med att träna han, och det får vi nu se resultatet av...
natten har varit bra... vi somnade lite sent igår, men sov sen bra.. vaknade av klockan och har
ammat på morgonen. han somnade under amningen och jag klev upp.. dock skramlade jag på nerevåningen
vilket gjorde att han vaknade... men det var lite skönt, då fick vi umgås lite innan jag gick och
jag fick krama honom och säga hej då!

nu är tårarna nära.. jag ska klara detta, jag måste, men det är svårt!
han är ju så fin, rar, liten.. det som gör ondast är att han inte förstår.. varför gick mamma?
kommer hon tillbaka? lämna hon mig nu?
men jag ska inte tänka så, utan jag ska nu fokusera på att göra denna skoldag och sen hem (fort som...)
och kramas och kelas och få all närhet som jag behöver av mina killar.. jag älskar dem så!
De har det ju bra, det vet jag ju..

nog om det.. skolan.. känns omotiverat, men jag tror det går fort.. att komma in i det..
det är inte mkt kvar nu.. två små kurser, sen ett examensjobb och sist praktiken...
och en webbkurs som jag skulle gjort för lääääänge sen men sparat på.. in i det sista!



annars.. jo lillen fyllde ett i veckan som var.. och han blev uppvaktad delux...
fick paket av främmande som kom på kaffe och tårta och av morfar med posten!
det var varierade presenter och än har han inga dubbletter, annat än duplo men det verkar
man inte kunna ha för mkt av.. =) härligt.. och det är härligt att se han med andra..
hur han leker med andra barn och kramar om dem... eller när han sitter i farmors knä..

hu det är riktigt tungt... berättade just för konduktör(ska)n att det var första dagen
utan min lille kille och hon höll med mig om att jag antagligen led mest..

är lite stel i nacken.. kände jag idag.. jag har ju lillen hos mig om nätterna än och
jag tror det är det.. jag får inte nog med utrymme.. men det går bra...



ute är det full vinter.. mkt snö och kallt iallafall emellanåt, i lördags var det -28
igår -5 och idag -8.. märkligt att det kan variera så mkt... i lördags gick jag inte ut
men igår var vi på coop en sväng, det är visst vårt söndagsnöje..

trevligt att åka tåg! mkt skönare än att åka buss.. bättre komfort!
och man vet ju att det går fortare.. sen tjänar jag otroligt mkt tid på att tåget utgår från
sjukhuset som är mkt närmre mig än busstationen, och tåget går på lite bättre tider...
nu är vi halvvägs... känns mkt bra.. men jag är långt ifrån mina grabbar =(

nehe.. vila eller lite skolarbete... vila tror jag.. njuta av landskapet som jag passerar...

... ja så var det första kalaset avklarat...
Oskar fyller ett år på onsdag och polarna kom över på tårta och lite lek
det är en familj som min sambo varit vänner med i över 20 år och de har
accepterat mig med hull och hår.. deras barn är 9, 8 och 2,5..
deras minsting Maja är född 080808.. o jag höll henne när hon var en vecka



iallafall.. jag hade innan lite lätt ångest över att jag inte bakat tårta
på säkert 15 år, och nu ville jag verkligen göra Oskar en med blåbär på
men så lyckad den blev.. alla sa den var god och alla tog om... *pust*
annars var det Ica som fick baka kakor och bullar.. de ska ju ha ngt att göra de med..
man vill ju inte göra de tjejerna och killarna arbetslösa... =)

veckan har annars varit bra.. kall och mkt snö.. så vi har mest varit inne..
sambon och bebis umgås mkt mer varandra och tränar inför att de ska
va utan mamma.. huvva.... jag kommer sakna dem såååååå
förstår faktiskt inte hur det ska gå...
men jag har inget val.. jag måste gå ut skolan och jag måste göra det i år
för till hösten görs utbildningen om totalt.. så det bara att bita ihop..

två månader ska jag pendla ner till övik och inte ens alla dagar i veckan
det verkar som om jag skulle bli befriad från ett av grupparbetena och
istället få göra en hemtenta typ, vilket känns bra.. snällt av lärarna...
sen blir det två månaders praktik.. ngt jag verkligen måste ta tag i att söka!

har svängt i min dröm och plan... och ska söka en praktik som kan ge mig
erfarenheten från entreprenöskap.. det kan nog inte leda till jobb.. men...
jag har ju jobb på sjukhuset som jag måste gå tillbaka till och jag ska erkänna
-jag längtar faktiskt tillbaka.. det ska bli kul.. jag behövde en break...



jag vet inte var det kommer landa.. kanske kommer jag fortsätta med bara
vården, kanske går det att kombinera eller så kommer turismdörren öppnas
vartefter... jag vet inte och jag har lärt mig sååååå mkt under utbildningen,
lärt känna underbara människor, fått ett nytt kontaktnät....

kram på er som läser

ja jag har verkligen fått tillbaka min lust att skriva..
jag har längtat till den här stunden då jag skulle få sätta mig framför datorn...
lillen somnade sent ikväll efter att ha fått sova middag för sent.. så det var väntat...

i söndags var vi hos vänner på middag och det är så härligt att se sonen
umgås med andra, leka med barnen, kramas med dem...
vi hade inte träffats med dem på länge, men lillen tinade snabbt...
han är i en period då han är reserverad först med alla.. 

vi är nu inne på mina två sista veckor hemma..
den 10onde börjar skolan, men jag måste ner först den 17onde..
så nu är det avvänjning de lux ...
förstår inte hur jag ska klara mig utan min lille kille i 12timmar
det är för mig en gåta...

vet inte om jag skriver ngt i natt som .. make any sense..
det känns inte så.. jag är väldigt trött och skriver fel i ett...

jag får ge mig och skriva mer en annan gång...
och krypa ner intill mina grabbar... o glida ner i drömmarnas land...

kram på er som läser...