livetsomfisk

skriver ner detta bara för min egen skull

vi åkte imorse till Övik för att fika med mina underbara klasskamrater
som igår hade examensmiddagen och numer är nybakade turistentreprenörer
dage funkade bra och det var trevligt att återse dem alla..
Oskar gick från famn til famn, jag tog han ibland för att jag saknade han.. =)

vi tog bussen hem till Umeå på eftermiddagen och bussade således mellan
1635-1800, Oskar kinkade lite på bussen och jag misstänkte att han var hungrig
då eftermiddagen gick fortare än jag trott så jag bad om lite "te"vatten till vattenbad
och skulle försöka ge han modersmjölksersättning tänkte jag...
 
han hade svårt att få till tekniken med flaskan så han fick kanske i sig 50ml
(rekomenderat är att äta 140-200ml per måltid i hans ålder) men alltid ngt
och han fick lite distration...
när vi kom till Umeå möte vi sambon på stan då han skulle på konsert ikväll
och sen gick jag hem till min klasskamrat (sara) som hade åkt från Övik tidigare
väl där började eländet...

ca tider
modersmjölkersättning kl 17
byta blöja hos sara 1830
amma 1830-19

efter amning så började han bli trött och jag gav han nappen, vyssade och lite
men han hade svårt att komma till ro.. och ja jag erkänner att vi kavade lite fram
och tillbaka, bytte arm, testade lite mer amning, lite mer napp och PLÖTSLIGT när
jag trugar med nappen så kaskadkräks han över hela mig (inte synd om mig)
vi torkar det värsta, byter kläder på Oskar och jag får låna ett par byxor av grannen..

sen kräks Oskar galla, hulkar och hulkar och får nästan inte upp ngt..
han kräks och kräks och kräks och till sist är det bara vitt skum som kommer upp
man ser att han får kämpa och ibland ser det riktigt otäckt ut..

vi ringer sjukvårdsrådgivningen som ger oss receptet på vätske-ersättning och
förhållningsregler.. hur mkt, hur ofta, metod.... underbara sara gör ersättningen och
tycker inte jag ska åka hem först utan vill hjälpa mig med lille killen...
när vi sen ska ge vätskeersättningen får jag i han max en tesked och han kräks
en dl vitt skum... då "bryter jag ihop" och ringer en taxi, för att åka till akuten..
efter lite påtryckningar, vi packar ihop Oskar som är helt slut och somnar flera gånger

han är nu kallsvettig och varm om vart annat...
ca tider 20 ringer sjukvårdrådgivningen... 21 ringer taxi
2120 skrivs in på akuten...
klart att nu i efterhand kan jag hålla med dem på akuten om att han var inte sjuk
så himla länge innan jag for in, men jag förstod verkligen inte hur jag skulle förhålla mig
till att jag inte fick i han ngt.. såg en massa scenarion som nu inte verkar logiskt

i taxin ringer sjukvårdsrådgivningen upp och frågar hur det går och säger att
"bra du far upp med han när du inte får i han ngt och han inte slutar kräkas"
på akuten ser de lite frågande ut när de inser att han varit sjuk i två timmar..
men vi får träffa en doktor som undersöker han (klämmer känner, lyssnar på hjärta och lungor)
läkaren säger att de tror det är magsjuka och ger förhållningsregler..

vi packar ihop oss och går ut, jag ser att det ska gå en buss snart och
Oskar har inte kräkts på över en timme så jag beslutar mig för att ta den
lillen somnar på vägen hem och sover än, två timmar senare...

jag har pumpat ur lite bröstmjölk för att inte ha för mkt sen..
då Oskar ska amma lite försiktigt bara.. o missat ett mål..

nu börjar jag slappna av ordentligt.. men ja jag vet inte.. kommer inte kunna
koppla av riktigt än.. är rädd att han ska ligga på rygg och kräkas..
även om jag vet att han inte har ngt mer att kräkas upp...
vill ta upp han i sovrummet och att det ska funka att amma lite.. och sen sova
tillsammans med min lille söta bebis..

Oskar är/har varit inne i en fas där han upptäckt massa nytt..
han hittade händernas nytta, vill känna & ta på allt.. allt ska sen in i mun..
han kan bara ligga och titta på händerna och smaka på dem..
men nu har han som sagt även börja kunna hålla i saker och föra dem till munnen

han har hittat ett öra vid amning och en fot vid blöjbyte att känna på och dra i..
vi skaffade en stol till han och den sitter han gärna i och tittar när vi äter/fikar
han intresserar sig så för allt.. grannbarnen när de springer på gården och busar
oss när vi äter han följer verkligen skeden med blicken från tallriken till munnen..
han ska promt sitta i knät, utåt, och titta på allt och kan så vara nöjd länge..

men han blir ack så trött.. det gäller att jag är med och kollar läget hela tiden..
för plötsligt är han övertrött och ska inte äta eller sova.. utan bara tjorva..
han gnyr/gnäller som.. eller ynkar kanske man kan säga.. och..
ammar en stund, blir trött, vill inte sova, blir ilsken, jag ställer han i mitt knä..
han gnyr för han är trött, lägger mot axeln och han tuttar där.. och så runt runt tills
han somnar mitt i amningen..

hinnar jag amma han innan han blir övertrött så kan han ligga i vagnen och speja
och sen somna eller i soffhörnet med för den delen...

nu har det pratats om det oundvikliga i flera dagar.. överallt..
på tvreklamen, på radion, på Icas extraprislappar, tidningarna..
jag kommer inte komma undan att det är mors dag på söndag..
tårarna bränner bara jag tänker på det.. på hur kort tid vi fick
tillsammans i Umeå.. OM jag vetat att hon skulle gå bort så snart...
då skulle jag tagit vara på tiden vi hade tillsammans på ett annat sätt

men jag vet att jag pusslade så mkt jag kunde.. jag gjorde vad jag kunde
ändå önskar jag att vi fått mer tid... vi fick en sommar -08 .. som hon mådde bra
och då jobbade jag, pusslade.. hann med henne, livet med sambon o semester
men jag trodde verkligen vi skulle få fler somrar.. bra stunder tillsammans...

hoppas hon ser ner på oss från sin himmel...

ja.. då har man rest med en bebis..
det var ett äventyr från början till slut..

Oskar sov sött i vagnen men vaknade just som det var
dags att kliva på natttåget på fredagskvällen.. vi kom på..
vagnen fälldes ihopa och fick plats..
sängarna visade sig vara bredare än vad vi mindes..

lillen var nyfiken och nöjd.. tittade spänt ut genom fönstret
men så kom lipen och han blev ledsen (säkert av att han var trött)
just som jag/vi tröstat han tutade tåget och tårarna kom tillbaka...
så höll vi på ngn timme innan jag fick honom att amma och han somnade
mätt i magen i min famn... vi sov bra under natten o ammade som brukligt en gång
klockan ringde i ottan och vi ammade och gjorde oss klara innan vi kom fram
vi kom av tåget bra i sthlm och fick med oss väskor, vagn och bebis =)

sthlm var ett kallt, blåsigt äventyr och på em började regna
men vi vandrade runt på de ställen vi tänkt och försökte hålla humöret uppe
ammade på ett fik på förmiddagen och eftermiddag och sen på tåget..
känns bra att amningen funkade offentligt..
dock ville inte Oskar sova sin eftrermiddagslur utan grät sista timmen
trots att vi vandrade.. han ville bara upp men kunde inte koppla av i famnen

sista halvtimmen på tåget till norrköping var han less..
på stationen i Norrköping mötte E upp, helt oplanerat.. och Oskar gav henne
ett leende så hon smälte, hennes lille kille sov i bilen men jag fick se han irl!

på lördagskvällen blev sen Oskar övertrött och gnällig i hyrlägenheten..
och jag fick dåligt samvete, var trött less och besviken på sthlm.. men
efter en promenad i vagnen gick det bra och han kunde sova bra...

söndagen startade tidigt med besök hos släkt från mammas sida..
vi pratade inte om alla sorger (så mkt) utan skrattade, kramades och fikade
hur härligt som helst.. men underbart är kort och vi skildes åt igen...

vi hade lite bråttom hem för underbara A och N var på väg..
de hade kinamat med sig och vi åt, kramades och de gosade på med Oskar
kändes som vi satt på fiket bara ngra dagar innan och snackades.. men det
var visst nästan ett år sen.. härligt med såna vänner..

efter en intensiv helg var vi knäckt på måndag morgon..
tur dejten med nästa väninna var lagd till eftermiddagen så vi hann återhämta oss
nu var det barnvagnsshopping på schemat med underbara E och hennes lille son T(6mån)
även här var det som vi sågs igår och vi snackade, ammade, lagade mat tillsammans
som vi inte gjort annat.. Oskar var inte jätteintresserad av hennes lille kille, men han
var begajstrad (stava?)

tisdag förmiddag var vi åter knäckta och packade, städade, lämnade igen nyckeln 
innan det var dags för det svåraste på länge.. mammas grav... men det gick bra!
det hade varit ett orosmoment hela helgen men jag såg den på håll och ett lugn inföll sig
jag satte mig ner och kände en närvaro.. kände frid i att vara där (r.i.p älskade mamma)

på väg till tåget passerade vi city (hann med att amma på ett fik)
och just som vi kom till stationen somnade Oskar o sov hela vägen till västerås
där vi skulle gått av, men hann inte.. det var en "hiss" i vagnen ner för trappor
innan man kunde gå av och innan vi var nere for tåget igen.. 
tågvärden fick lite styr med att lösa vårt byte, men som tur var sov Oskar snällt
trost ett extra tågbyte.. men vi fick se mer av mellanSverige..
(fick åka med till sala, byta där och åka till avesta och på natt-tåget där)

Oskar var inte helt nöjd då han vaknade upp när vi klev på natttåget
vi ammade och tröstade och hoppade i knät ammade igen men han ville inte komma till ro
slutade med att jag satt och sjöng för han halva natten o han låg i min famn..
men det funkade.. jag slumrade till ett par gånger och mitt i natten sov han så pass
att jag kunde få ett par timmars sömn innan vi var hemma.....

tyvärr hann vi inte med allt vi ville..
min syster hittade inte tid/möjlighet att kika förbi...
min underbara vän L hade jag lovat en speed-dejt men jag hann inte
ens höra av mig då mobil-laddning glömdes och saker ständigt kom emellan..
sorry gumman.. jag ville verkligen och vi var ju tvungna till en fika iallafall
så jag fick amma där skulle du varit, men jag planerade det för dåligt!

pappa var inte i staden ens då de som sagt var på resa samtidigt...

så det var ändå med lite ledsenhet man åkte tillbaks norrut.. 
hade velat hinna med mer.. men så är det på varje resa och snart
ska vi ju ner igen och då jäklar ska vi väla ändå hinna med allt..
under våra fyra veckor!!!!

sen vi kom hem har det varit en underbar tid.. 
då våren passerade och sommaren slog ut i blom!
sista dagarna här har vi haft högsommarvärme med 25grader plus
och vi har varvat ner och njutit av lata dagar i solen..

bilder från resan kommer sedan...
NU står det sova på agendan.. för solen/värmen är tröttande

oskar kinkade en del under resan men hade fina stunder med som sagt
hade lite kladd i ögonen och var snuvig ngn dag sen vi kom hem...
men mår bra och har växt en sväng.. NU 4mån 7200gr och 66 cm lång

att leva med han är fantastiskt.. att få se hans minspel, se hans person
utvecklas för var dag och följa hans utveckling.. (älskar mammas lille kille)