såklart
mamma fick samtal från onkologen imorse
15 min innan hon skulle fara till dem..
de berättade att de tyvärr glömt att ringa under gårdagen
för att berätta att hon tyvärr inte kunde komma för cellgifter
denna veckan heller då hennes njurvärden inte var bra
de ringer en kvart innan hon ska fara...
mamma fick reda på provsvaren i tisdags eftermiddags...
hon hade ingen mat hemma eftersom hon skulle äta på sjukhuset
och rensat kylen för att hon skulle dit....
så vi hade krissamtal imorse så jag kom iväg sent till skolan
och missade förmiddagslektionen i engelska (ingen lessen över det)
men det känns verkligen som en rätt prioritering...
men det hade vi sluppit OM de ringt igår eller så... *ilsken*
hon har även innan idag haft ett par tunga dagar psykisk
då rädslan över cancern och döden hunnit ikapp henne
och all väntan på cellgifterna gör inte saken bättre...
så det har varit mkt gråt och mkt samtal ett par dagar...
hon har även sovit dåligt en tid men nu fått nya sömnmedel
så jag/vi hoppas det blir bättre..
skolan...
jag blev projektledare över ett av de "riktiga" projekten
och ska med två klasskamrater planera resan till ishotellet
som ska genomföras i månadsskiftet jan/feb...
så nu är det bara att jobba jobba jobba... ska vara klart den 9/1
känns bra och spännande men mkt jobb såklart...
tur jag har min Han i allt detta..
kram till alla som läser
redan onsdag..?
tiden går fort när man har roligt
& annars med...... *ler*
har haft bra dagar...
ätit min pulverdiet sen måndags morse
och nöjd med smaken... men är hungrig...
men man vänjer sig väl antar jag
from imorgon ska vi omsätta allt vi lärt oss inom turismkunskapen
till ett projektarbete.. en väl detaljerad resa mot kund
vi får asså alla förutsättningar och ska planera i minsta detalj...
vissa "påhittade" och två riktiga ska lottas ut...
och alla ska göras som riktiga.. (skarpt läge)
det ska vara detaljerade enda ner på vilken restaurang
bifoga menyn som bilaga... osv...
mamma ska in imorgon för cytostatika...
hennes värden var inte perfekta men oki...
så vi hoppas de kommer kunna göra det...
så vi får det ur världen..
men det är väl bara att vänta o se..
annars.. ja det är väl det...
hinns inte med så mkt annat tyvärr.....
spännande inför imorgon...
(& skrämmande)
kram på er som läser
engelska och mamma
i torsdags, hade jag engelska,
debatt och redovisning klarades av...
det var kanske inte med bravur men är avklarat...
det är faktiskt bara ett fåtal som är riktigt bra
på engelska i klassen så det känns oki..
mamma var in på sjukhuset i torsdags för att få
sin andra cellgiftsbehandling men hon hade
för lågt blodvärde så det blev uppskjutet
till nästa vecka.. så hon fick fara hem..
skolan är verkligen intensiv..
lärarna matar oss med information och
arbeten.. säkert för att de vill pressa
in så mkt kunskap som möjligt på denna
korta tid.. men det är lite frusterande..
alla har ju faktiskt ett liv vid sidan av
men det ska kanska de inte ta hänsyn till..
jag antar att man kommer besitta oerhört
stor och värdefull när vi är klar
& kommer vara tacksam..
men nu är jag bara stressad över allt jag har att göra...
det är (som jag tidigare påtalat)
inte optimalt att pendla så här långt heller
men det har jag valt och jag har inget annat
alternativ... det är bara att försöka göra
det bästa av situationen..
kram på er som läser..
over & out...
kom som andra bil...
eller sanningen är att vi kom tre bilar samtidigt..
allt om olyckan finns på www.vk.se
jag var först framme vid den "bilen som inte orsakat" olyckan..
och mitt största uppdrag var att ta hand om dem..
de var oerhört chockade SÅKLART men hade inga tydliga synliga skador
kvinnan förlorade medvetandet mer & mer och snart tog en annan över
en kille som hade mer erfarenhet än jag... vilket kändes bra
men jag känner verkligen att jag hanterade det hela bra
jag pratade med kvinnan och klappade på henne.. för att hon skulle stanna hos mig
och jag stöttade mannen som färdades i samma bil...
tiden gick så långsamt.. är en av de saker jag vill förmedla
vi var sammanlagt där i 45 min och det kändes som om vi varit där i
lätt tre timmar när vi for.. och tiden medans vi väntade på hjälp..
det var tufft... riktigt tufft...
det andra jag vill förmedla är att man får "oanad" styrka..
man måste klara det och man klarar det.. klart man var lite skakis efteråt
men nu funderar jag mest över hur det gick / går för dem..
kvinnan hade livshotande skador (inre blödningar?) och
mannen i samma bil hade allvarliga skador...
förutom att jag tänker på dem så känns det ändå inte så mkt
mer än stoltheten över att jag klarade det... så bra...
men jag vill inte göra om det.. men skulle såklart inte tveka
absolut inte.. den tanken kom inte.. inte ens lite...
hemma....
eller var är hemma.. tre år som bofast i ume..
i dessa tre år (och året innan när jag kan känna då jag pendlade)
har jag varit oerhört fokuserad på ume..
försökt övertala mig att det är underbart här
övertalade mamma att flytta hit..
och faktiskt förälskat mig i Ume och norrland..
(lite långt till Norrköping och sthlm bara)
men ja jag antar att det är för att mamma är sjuk
jag har iallafall fått ett jättestarkt behov av allt där hemma
allt hemma i Norrköping.. staden.. vännerna och mina blodsband
kanske är det tryggheten jag är i behov av.. troligen..
jag har aldrig saknat min halvsyster, pappa och mina kusiner som nu
och har allvarligt aldrig behövt mina vänner så här starkt..
eller jag behöver dem jämt men innan klarade jag avståndet till dem
men det är riktigt jobbigt nu..
det är länge sen jag var hem...
sist var jag hem var förra året i augusti..
jag orkar inte ens räkna hur många månader sen det var...
jag har varit i stockholm vid ett par tillfällen men inte hem
mamma och jag tänkte fara men tiden och pengarna har inte klaffat
nu passar det inte alls och ska sanningen fram
så har mamma nog varit ganska dålig hela detta året..
utan att vi velat se det.. och inse det...
just nu känner jag att jag skulle vilja åka hem
träffa vänner få en kram och känna trygghet.....
men tiden finns inte för att resa hem...
inte heller pengarna (man blir inte fet på csnpengar)
huum... ska grunna på det...
kram på er och tack för ni läste...
om ni nu orkade enda hit ner...
kommentarer
ny vecka...
spanskaprovet kom tillbaka... med tre bokstäver som betyg...
kunde inte tänka mig det.. *menar inte att skryta...*
91 rätt av 100 möjliga.... *så sjukt stolt så det finns inte*
mamma stackarn har tappat massa hår...
och tappar än.. när man smekte hennes skalle rasade det...
men som sagt hon är obrydd...
i helgen kom snön och det var underbart att promenera i...
luften var torr och kall & solen sken från en blå himmel..
underbart.. det var så man ville kasta sig ner och göra änglar..
nu är det nya tag för att fixa ännu en skolvecka...
med en debatt och en redovisning på engelskan...
gaaaah... men det får gå... lite extra läsning kanske...
kram på er som läser..
igår...
coolt och upplysande...
det blev en promenad i snö igår
& ska bli en idag med...
utvilad...
det är verkligen skönt att bara ta det lilla lugna....
bara sitta hemma och njuta av stillheten..
mamma har börjat tappa sitt hår nu..
hon ringde igår och berättade det...
hon tar det himla bra...
och jag kan förstå det hellre loosa håret än livet
men ändå känns det som man inte vill bli av med sitt hår...
men men.. det kommer ju komma tillbaks...
min väninna for in till bb igår kväll och imorse såg
en lillkille dagens ljus för första gången...
ohhh vad mysig jul de kommer få.. med en liten....
grattis gumman....
skolaveckan sista timmar
men helgen är kort.. och det är sååå mkt man vill hinna med
ibörjan av min utbildning var jag så duktig.. vaknade tidigt och somnade tidigt
men det höll inte i sig så länge.. tyvärr.. det var trist men nyttigt...
det är verkligen en omställning att "jobba" må-fr 7-16
att gå upp tidigt (6) fem mornar i rad.. och bara vara ledig lö-sö
jag tycker snarare att detta borde klassas som "obekväm arbetstid"
usch ja är verkligen inte gjord för att gå upp såå tidigt varje dag..
eller inte gjord för att lägga mig kring 22...
det är det som gör att helgen blir kortare... då jag måste få sova ut..
men men... hur det är så är det bara att gilla läget...
mamma har det bra och ska in för nya cellgifter på torsdag
(ska få var tredje vecka fram till jul, sen efter jul opereras
pustar ut för nu....
känns såå himmelskt skönt
jag har gjort och klarat av spanska provet
vi hade bara provet idag och när jag lämnat in
frågade min urgulliga lärare hur det gått för mig..
halvbra blev mitt svar då jag var lite osäker
jag hade ju min pendlingskollega att vänta på
och när hon (som var sist) var klar sa fröken att
hon kollat igenom mitt prov och det hade gått jättebra....
hon hade inte räknat ihop det så jag fick inte
veta betyg men jag är nöjd med ett G (vi kan bara få ig-vg)
men klart jag kan önska ett vg...
vi har nästa utmaning redan imorgon då vi ska
debattera på engelska.. för ett ämne som fröken valt...
vi är då två & två & det kan bli så att jag slipper undan
för min "partner" är sjuk... vet inte hur fröken tänkt..
vill hon att jag gör det så gör jag väl det då..
per ska få hjälpa mig med uttalet ikväll (fusk?)
mamma fortsätter att pigga på sig..
hon var idag på stan och lämnade igen böcker (biblan)
& lunchade med ledsagaren... så skönt att se att
livet inte var slut för henne.. jag var rädd där ett tag
känns på topp faktiskt..
provet är avklarat.. tuffat till mig inför engelskan
mår bra.. har det bra och mamma klarade livhanken...
jag kan inte klaga.. nej jag har inget att klaga på...
kramar om min läsare, väninnor, sambon och mamma
ps jag har inte hört om ngn bebis ännu...
nya skor..
jag var på din sko och köpte dessa idag.. så nu är de min(a) skor...
jättefina och med världens lurv i.. så de är verkligen menade för norrlandsvinter
blev jättevarm i dem på affären när jag provade dem...
men man kan ta bort lurvet och ha extra sula i så de kommer funka innan kylan kommer
mamma piggar på sig... man blir verkligen inte friskare av att var på ett sjukhus..
det är då ett som är säkert.. nu får hon pyssla på och greja.. det gör henne gott
den 20/11 ska hon in för nästa behandling och ska då bara bli kvar över natten om hon/vi har tur
min älskade sambo... han borde ha nobelpris...
jag har varit en riktig plåga i helgen.. pmsig för två
(i ägglossningstider)
men tror ni han klagar..? nej då...
klart han ryter ifrån emellanåt och visar var skåpet ska stå...
men han står ut med mina "diva"later... jag fattar det inte...
tänker på mina väninnor...
hon som hade BeräknadFörlossning igår (hur går det kan man undra)
hon som blev sårad i helgen..
hon som har ont i örat..
hon som var på akuten i helgen..
hon med en fyramånaders i famnen (med visst avund)
hon som försöker kontakta mig på msn (på fel tid)
och säkert många fler... ingen nämnd ingen glömd...
nu ska jag ringa mamsan innan jag ska sätta mig med spanskan...
har prov imorgon...
mamma hemma...
har varit trött men glad att vara hemma
jag ska till henne nu i em en sväng..
annars är det bara det förbaskade provet
i spanskan.. och de tre redovisningarna vi har nästa vecka
som finns i skallen...
per pratade i om vi skulle gå på bio ikväll
men jag vet intejag vill men vet inte om jag orkar.. vi får se..
att bara vara hemma är rätt skönt..
sitta i soffan i myskläder och bara vara...
dieciséis
hatar verkligen spanska men jag kämpar på.. det funkar...
jag är ju som lite dubbel.. jag vill inte göra det... men vill klara det...
mamma kommer hem imorgon..
nu är det klart (igen) att hon ska få lämna sjukhuset..
men ja jag vill men vågar inte riktigt tro på det....
hon var och passade ut en "hårprotes" idag...
och var nöjd med det.. kändes bra.. tror jag..
är bara trött idag... skulle lagt mig för länge sen
visade det sig vara Grey's anatomy...
så jag drog igång en maskin tvätt samtidigt....
jo jag har en sak som skrämmer vissa..
retar upp andra och peppar mig just nu...
jag har en plan.. jag har faktiskt tagit ett beslut..
så detta är inte en fråga.. (alla klara över det?)
jag ska börja med en för mig ny pulverdiet..
det märket som bland andra apoteket säljer...
jag vill inte bli sjuk i diabetes och högt blodtryck..
jag vill inte ha ont i ryggen och knäna...
det har mer med självkänsla än utseende och göra
jag har en plan!
vi är ett tigth lite gäng som pendlar och umgås i skolan
vi ska hjälpas år och ingen av oss ska tokbanta...
vi ska köra "bara pulver" i en max två veckor...
sen byta ut måltider.. tänkte äta middag helt klart..
äta gi när jag ska äta men unna mig saker...
har gått upp allt jag flera gånger lyckats gå ner...
livet går vidare
hennes blodsocker har varierat lite mkt..
då de var tvugna att ta bort en tablett mot/för diabetesen
under cellbehanlingen då de två i kombination
skulle slita för mkt på njurarna....
de vill få ordning på blodsockret innan de skickar hem henne...
imorgon ska de till perukverkstaden..
hon har håret kvar men de är rädda att hon ska förlora det
de säger att andra cellgiftsbehandlingen är den
då man förväntas tappa sitt hår... men hon tar det inte så hårt
och nog har hon rätt om man var tvungen att välja
skulle håret vara lätt att avvara...
och det sägs att håret kommer tillbaka när behandlingarna är över
en väninna berättade idag hur jobbigt hon har det..
jag har inte tillåtits få veta det medan mamma varit sjuk
hon är bättre på att undanhålla det än jag...
jag önskar jag kunde göra ngt för henne..
men att finnas där är det enda jag kan och det vet hon att jag gör...
skönt att få ge lite tillbaka lite av allt stöd som hon gett mig
men jag vill ändå göra mer...
lärarna i skolan har just kommit på att terminen börjar närma sig sitt slut..
så de har kastat på oss en himla massa uppgifter.. en inlämningsuppgift
två muntliga redovisningar (en på engelska) och ett spanska prov..
på en och samma vecka.... verkar det ens rimligt????
annars är det rätt bra i skolan... vissa saker som inte var bra
har förändrats vissa små irritationsmoment är kvar men
vad ska man göra.. allt kan inte vara perfekt..
återhämtning pågår...
tagit det lugnt... stängt av ljudet på mobilen och bara tagit igen mig...
per har fått hålla om mig & jag har slappnat av i hans famn...
jag har lyckats bra.. känner mig nu på g igen...
mamma ska (antagligen) få komma hem imorgon.. de ska inte göra mer nu..
hon ska få nya cellgifter först om tre veckor... då ska hon få ligga inlagd en natt..
skolan är lite tuff just nu.. mkt att göra.. en del inlämningsuppgifter,
prov i spanskan v. 46, 2 redovisningar samma vecka,
en bokrecension som ska lämnas in 4/12 på engelska (som är min svaga sida)
men det är kanske så det är att gå i skolan...?
tror det går bra.. bara jag anstränger mig lite extra...
måste ge gärnet.. och jag ska visa dem att jag klarar detta... =)
trött.. less...
all styrka som jag la ner förra veckan för att vara stark för mamma
vred tydligen musten ur mig.. har haft oförklarligt svårt att sova en tid...
eller det är väl inte oförklarligt.. det beror med all säkerhet på allt som varit
det började när mamma var sjuk utan diagnos.. och fortsatte sen...
jag har haft långa dagar nu med.. skolan.. pendlingen.. mamma..
hamnat efter i skolan (en vecka efter) och kämpat på...
önskar att jag kunde förstå alla
hur mkt det betytt att de funnits där...
bara det att man ser att bloggen är välläst...
alla msn.. blogg inlägg och kramar... tnx...
kroppen har med tagit stryk..
har ont överallt nu.. men jag hoppas att det är övergående..
jag har inte tid att vara borta mer.. och mamma behöver mig...
kram och gonatt...
