livetsomfisk

jag erkänner... jag har varit kass på att skriva här..
allt är (den underbara siten) facebooks fel...
jag är inne där, hela tiden, via mobilen och datorna
(nästan samtidigt)
lägger upp mitt liv där och vad finns det sen kvar
att skriva här...
men jag inser att facebook bara blir korta ord...
här kan man utveckla mer.. gräva djupare i känslan
och förmedla mer...
så... jag ska bättra mig på att blogga!

ja.. sommaren ja..
det var en underbar upplevelse.. blev nog som jag hoppats
nära vänner och familj som jag verkligen hade tid med..
sambon och lillen stormtrivdes....

nu har hösten kommit..
det har varit "filt och sockarna-på"väder hela veckan
och det har varit rätt mysigt faktiskt..
klart det är jobbigt med regn och all påklädning..
men hösten har klart sin charm...

botniabanan har idag invigds..
och från och med måndag kommer man kunna åka..
vi var på invigningen här i umeå och det var stort
det är en stor sak... för umeå, norrland och sverige
www.norrtag.se

pappa ska ställa till bröllop, fick vi veta sista dagarna av semestern
jag var faktiskt helt oförberedd men blev då bara glad.. för deras skull
han slipper vara ensam, de är kära... och de ger mig och oss
en anledning att fara ner till kära Norrköping igen.. nästa helg!!!

vi bokade hotell och en extra dag så att vi hinner med
ska bli nice att bo på hotell, lite lyx... och äta hotellfrukost

vi har bokat dop för lille Oskar.. som börjar bli stor
han kommer vara nästan nio månader när han döps
på min mormors födelsedag den tredje oktober...
känns bra att hedra henne.. hann inte sörja henne tyvärr

ja på tal om att sörja..
i tisdags var det ett år sedan mamma dog..
hon finns med mig i allt jag gör.. jag vet hon vakar över oss
jag gråter sällan men saknar henne så klart.. enormt....

jag kan ibland känna riktig frustration över att inte ha henne här
i allt kring Oskars utveckling, få höra hur jag var som bebis....
mer det vardagliga "minns att du föredrog banan" typ
hon har ju berättat mkt så jag vet.. men det blir inte på samma sätt

ibland kan jag tänka att jag inte tänkt på/sörjt mamma på flera dagar
men hon finns med i allt som sagt och jag tror jag tänker på henne omedvetet

vi tog med oss Oskar till mammas grav i somras..
och jag satte mig ner  och vi la Oskar på mage i gräset
det var fint.. och etsade sig fast på näthinnan...

läser Marcus Birro.. i utvecklande syfte..
och finner styrka ur hans böcker, texter, skriftspråk
kanske känner jag en slags samhörighet med
han har haft det tufft.. och det har jag med..

funderat lite kring "min bok"
ja det finns såna drömmar... eller planer ska jag säga
jag har en idé som jag slipar på... inga skrivna ord än
men jag håller på att forma ngt i huvudet...

funderar en del kring turismen med..
vad ska jag hitta på.. vad ska jag bli..
vad ska jag satsa på.. vem ska jag satsa på
vad ska jag göra på min sista praktikperiod...

det har gått varierande bra för mina klasskamrater..
vissa har jobb.. vissa har inte..

kram på er som läser...