jazz med hemlängtan
det har varit en bra dag idag...
skolan funkade kanon även om vår magister mässade
mer än vanlgt kan jag tycka... men det gick
vi åt på indisk restaurang på lunchen och slutade tidigt
beställde sedan begravningsblommor
vilket tagit lång tid för mig att bli redo för..
var det inte idag heller men hade inget val
då tiden började bli knapp...
hutlöst att de tar sånna priser.. men men...
ska det vara så ska det...
sen avslutades dagen med att sambon
och jag gick på konsert.... jazz.. med hemlängtan
det var nämligen en av östgötlands stjärnor
Louise Hoffsten
hon var fenomenal.. minst sagt
om än märkt av sin ms.. lite grann
men kvällen var fin och hon hade
samlat en skara kanonbra musiker till sig
och de spelade jazz så det skälvde på idun
kanske att jazz inte är vår favoritgenre
men det var mer än oki och hon talade
linköpingska mellan låtarna vilket bara spädde på
min hemlängtan... eller hem och hem...
men hem till Norrköping.. det kommer alltid vara
lite hem... alltid...
sänder all min kärlek till alla jag tycker om
mina gamla kära vänner
sambon som förgyller mina dagar
mamma och andra släktingar
mina nya vänner & klasskamrater
alla som stöttar mig så fantastiskt... tack...
och mina bloggläsare som kommenterar
om än på uppmaning.. =)
kram till er alla
ingen nämnd - ingen glömd
och stort tack för att ni läser
skolan funkade kanon även om vår magister mässade
mer än vanlgt kan jag tycka... men det gick
vi åt på indisk restaurang på lunchen och slutade tidigt
beställde sedan begravningsblommor
vilket tagit lång tid för mig att bli redo för..
var det inte idag heller men hade inget val
då tiden började bli knapp...
hutlöst att de tar sånna priser.. men men...
ska det vara så ska det...
sen avslutades dagen med att sambon
och jag gick på konsert.... jazz.. med hemlängtan
det var nämligen en av östgötlands stjärnor
Louise Hoffsten
hon var fenomenal.. minst sagt
om än märkt av sin ms.. lite grann
men kvällen var fin och hon hade
samlat en skara kanonbra musiker till sig
och de spelade jazz så det skälvde på idun
kanske att jazz inte är vår favoritgenre
men det var mer än oki och hon talade
linköpingska mellan låtarna vilket bara spädde på
min hemlängtan... eller hem och hem...
men hem till Norrköping.. det kommer alltid vara
lite hem... alltid...
sänder all min kärlek till alla jag tycker om
mina gamla kära vänner
sambon som förgyller mina dagar
mamma och andra släktingar
mina nya vänner & klasskamrater
alla som stöttar mig så fantastiskt... tack...
och mina bloggläsare som kommenterar
om än på uppmaning.. =)
kram till er alla
ingen nämnd - ingen glömd
och stort tack för att ni läser
Kommentarer
Trackback
