livetsomfisk

ja jag.. tog ett uppehåll.. från bloggandet..
jag har inte orkat... varken fysiskt eller psykiskt...

jag antar att ni hittat mig på andra forum
som inte kräver lika mkt tid...

just efter sthlms resan fick jag en sorg-svacka
hade det riktigt tufft.. att vara utan mamma är inte lätt
jag blir allderles utom mig av smärta.. ledsenhet...
känsla av tomhet.. ensamhet.. otrygghet...

ett par riktigt tuffa dagar led jag.. men sen återkom "bra"dagar
de där dagarna som man klarar av bättre... som man orkar leva
det blev allt bättre och bättre och nu är det åter bra..
eller bra blir det kanske aldrig igen.. there is a hole...
men det kommer bli lättare och lättare... allt eftersom....
och bara bebis kommer så kommer ett annat tomrum fyllas

bebis kan inte ersätta.. men kommer ge ett nytt spår
en ny stig att vandra på längs livet...

bebis har stökat på rätt bra sista tiden..
en del sk. förvärkar och sammandragningar
där livmodern tränar sig... inför...
jag har haft ont, varit trött och slut..
men vad hade jag förväntat mig??
det är bara tre veckor kvar nu... max...
då de inte kommer låta mig gå över tiden..
(troligtvis då de tror bebis är stor)

sen kom så vintern.. snö.. kyla... och julkänsla...
eller julkänslan försöker tränga sig på....
vissa stunder går det riktigt bra.. känns myspys..
men sen vet jag inte igen.. känns oviktigt...

kanske har jag fokus på bebis..inte för att gå vidare..
men för att få nytt perspektiv på livet.. ngt att kämpa för

idag var sista dagen på praktiken..
tiden har sprungit fram..
.. jag har trivt.. riktigt bra..
de har varit gulliga och jag har lärt mig massa..
en riktigt givande plats.. vilket känns bra..

blev en och annan kram.. tår.. kaka och
jag fick en underbar fin röd pläd...

ska försöka inte upprepa uppehållet...
tack för ni inte pressat mig....
kram på er som läser (om ni inte gett upp)