tunga dystra dagar
gällande mamma.. som jag inte kommer få behålla..
vi hade möte förra torsdagen... och de förklarade då.. att de gjort allt de kunnat..
men alla tre olika behandlingsalternativ har skadat mer än hjälpt henne...
ett år tror de att hon kommer få leva.. men de vet inte det kan vara mer.. eller mindre..
det tecken jag ser på att det skulle kunna vara mindre...
är att hennes kropp är sååå sliten och hon har redan fått sån outhärdlig smärta
på andra ställen än där tumören är.. och då inget annat hjälper har de erbjudit henne morfin..
men jag ska vara stark och hoppas.. var dag tillsammans är en gåva..
men vem ska jag sen ringa till.. i tid och otid... fast dessa sjuka månader som varit
har varit en avvänjningstid.. jag har inte kunnat ringa nu heller på samma sätt..
nu ska vi iallafall ta semester.. och fara ner till sthlm & norrköping....
hoppas på att få njuta av nära och kära.. och skratta.. kramas och koppla av...
ska bli underbart.... det är tur man har vänner.. när livet stormar...
agendan: besöka mamma, packa, sova tidigt.. så vi kommer iväg imorgon bitti...
kram på er...
en del av er kommer få en riktig kram om ngn dag...
Hej, vad jag är ledsen för din skull, inte långt från tårar när jag läser det du skrivit. Hoppas du vet att jag finns här om du behöver mig. Och snart är jag inte allt för långt bort. Kram
Men gumman,finner inga bra ord att skriva nått..Finns inga ord som kan trösta i ett sånt här läge..Hoppas du kan njuta lite på din smester o få bra väder o umgås med dom du saknar o behöver just nu...
Stoor kram på dig..../Åsa
Gumman, jag blir så ledsen när jag läser detta :( Jag har verkligen hållit tummarna hårt, hårt för din mamma.. Men än är det inte över, kämpa på, även när hon inte själv orkar!! Jag önskar att jag kunde finnas där för dig, men det är lite svårt just nu. Men, om två veckor far jag tillbaka till ön/Övik, efter det kan jag nås på båda telefoner. Du kan höra av dig närsomhelst du vill, jag hoppas du vet det. KRAAAM!!
