livetsomfisk

måste börja med att tacka alla underbara människor
som jag har omkring mig.. för att ni mig på min dag
jag har hört av er alla på flera sätt.. alla lika betydelsefulla
och jag menar från hela mitt hjärta att jag var helt tagen
mailen, mobilen, fejjan.. överallt fick jag meddelanden/samtal
där människor förmedlade snälla, vänliga ord...

jag förundras så.. är jag värd all er kärlek...
jag ska verkligen slita för att ge tillbaka!

oskar har varit lite ledsen, klängig och orolig ett tag..
började.. ja när var det.. och hur började det.. jag minns inte
men nu har det värsta gått över och han är "sig själv" igen...
det sägs att barnet går i genom utvecklingssprång..
att det blir lite eländigt då barnet lite för snabbt utvecklas
och att dessa språng kommer med jämna mellanrum.....

vi var ner till min skola igår då det var sista skoldagen
för mina klasskamrater.. de/vi ska ses i maj igen... sen..
sen är dessa två år över och vi sprids för vinden..
hu det var inte lätt att skriva/tänka/känna... vill inte
jag har träffat så mkt underbara människor i övik..
vi skiljs inte tjejer (och killen) vi ska bara vara på
olika platser.. och finns på fejjan... nära nära...

nu börjar det verkligen närma sig..
inte nu till helgen utan helgen efter kommer pappa och syster
först kändes det långt borta och jag hade så mkt tid...
men nu börjar det gå fort.. det är mkt jag vill hinna innan de kommer
jag vill röja upp lite mer i radhuset och planera dagarna tillsammans
även om vi har för lite tid för ngra längre utflykter..
så vill jag göra det bästa av tiden vi har.. och ge dem en bild av
det liv jag lever här.. men jag tror det blir bra....

är så glad över att jag har kvar mina vänner A och E
mina "bästisar" från barndomen.. som känner mig djupt
och innerligt och de vet allt om mig och jag vet allt om dem
ni är min trygghet i allt.. jag saknar er oerhört mkt
(säger det allt för sällan)

kram till alla som läser
ingen nämnd ingen glömd..
vet inte riktigt vilka ni är... *ler*